Att ta fram en regional cykelplan görs inte i en handvändning, betonar hon.

– Det handlar om att analysera förhållandena i regionen och att utveckla ett systemtänk. Vårt län har många kommuner, vi har vintrar med snö, vi har mycket vatten som begränsar passager och vi har ett bra kollektivtrafiknät. Det är lätt att ta tunnelbanan även när cykelavståndet är kort.

Bette Malmros konstaterar att dessa förhållanden och storskaligheten i regionen gör att man måste tänka system­mässigt.

– Vi kan inte begränsa oss till radiella stråk in till city utan måste också tänka på tvärförbindelser på samma sätt som vi planerar väg- och spårnätet.

I RUFS 2010 pekas nio regionala stadskärnor ut som är intressanta att utgå ifrån i arbetet med cykelstrategin; Arlanda-Märsta, Täby centrum-Arninge, Kista-Sollentuna-Häggvik, Barkarby-Jakobsberg, Kungens kurva-Skärholmen, Flemingsberg, Haninge centrum och Södertälje. De ska bli egna attraktiva stadskärnor som drar till sig verksamheter, näringsliv och boende så att inte alla behöver åka in till city.

– Hur kan vi underlätta att cyklandet kan kombineras med kollektivtrafik i dessa brytpunkter? Projektet att ta fram en regional cykelstrategi är brett upplagt eftersom cykelstråk hittills inte varit en prioriterad regional fråga, säger Bette Malmros. Cykelstrategin kommer med största sannolikhet att arbetas in i nästa RUFS och i det regionala utvecklingsarbetet.

Inarbetas i detaljplaner
– Ett väl fungerande cykelnät är också en organisationsfråga. I projektgruppen diskuterar vi därför inte bara hur en framtida plattform ska se ut utan också olika aktörsroller. Vi pratar om hur cykelfrågan ska inarbetas i detaljplaner och processer av olika slag så att ytor avsätts för exempelvis cykelparkeringar vid viktiga bytespunkter. Skyltning av cykelnätet är en annan detalj som är viktig.

Även om cykelstrategin främst gäller arbetspendling finns flera synergieffekter inom samhällsplaneringen som är intressanta för landstinget.

– Landstinget har ju ett stort engagemang i skärgården. I den delregionala utvecklingsplanen för kust och skärgård pekas nio så kallade replipunkter ut, varifrån man ska kunna ta sig vidare med cykel från fastlandet efter båttransport till tretton kärnöar. Bra cykelvägar kan också vara det som gör att man smidigt når regionens gröna kilar.

Det är många frågor på detaljnivå eller med koppling till livsstil- och beteendemönster som avgör om man cyklar eller inte, konstaterar hon.

– Nu tar vi ett samlat grepp för att skapa en bra, grundläggande infrastruktur för cykel i regionen. Vi hoppas att detta underlättar och stimulera till ett ökat cyklande, vilket i sin tur bland annat kan bidra till minskad bilanvändning, minskad klimatpåverkan, ökad fysisk aktivitet och attraktiv stadsmiljö.

Text: Ingela Ström