
Större personlig beredskap på landsbygd
Krisberedskap i två kommuner, Vallentuna och Södertälje.
Alla kommuner har skyldighet att ha ett program för krisberedskap. Men verkligheten ser delvis annorlunda ut i en glest eller tätt befolkad kommun, liksom farorna. Vi har besökt Vallentuna och Södertälje kommuner.
– Allt som kan förorsaka kris kan ju egentligen hända överallt, konstaterar Staffan Gröndahl, säkerhetssamordnare i Vallentuna. Det kan vara både fördel och nackdel att vara en glest bebyggd kommun.
Vallentuna kommun har mycket landsbygd, men också tätbefolkade områden. Ingen kust.
– När saker händer i glesbygden kan det vara knepigt att ta sig fram med de insatser som behövs. Å andra sidan kan det vara mindre trafik och därför vara lättare.
Staffan Gröndahl tycker sig ha märkt att de som bor på landet har en egen krisberedskap och därmed bättre utgångspunkt när samhällsservicen inte fungerar som den ska.
– Till skillnad från storstadsbor utgår man inte från att samhället ska hjälpa till med allt. Blir det problem med den egna brunnen vet man vad som behöver göras, man har varit med förr. Och blir det elavbrott sätts dieselaggregatet igång så att värmen hålls i ladugården.
Lagen om kommuners och landstings skyldighet att ha beredskap för hantering av extraordinära händelser i fredstid föreskriver att en risk- och sårbarhetsanalys sammanställs.
– Vi har listat tolv olika scenarier, vi har haft övningar och utbildningar, men jag kan inte säga att vi riktigt är uppe i varv, säger Staffan Gröndahl.
Ett återkommande populärt ämne att träna är störningar i dricksvattenförsörjningen, berättar han.
– Vattenledningar går sönder och när man lappar ihop dem är man rädd att det har kommit in smuts i systemet. Så det här med att koka vattnet är sånt som dyker upp då och då i kommunerna. Inte bara i Östersund.
Det som gör störningar i dricksvatten- och elförsörjningen särskilt komplicerade är att kommunen ansvarar för vård av sjuka och gamla människor och har hand om barn i barnomsorg och skola. Här måste därför fokus i första hand ligga när problem ska avhjälpas.
– Man tänker sällan på hur elberoende vårt samhälle är förrän något inträffar. Här gäller det verkligen att ha beredskap, liksom när det gäller elektroniska kommunikationer. Mycket är uppbyggt kring IT i dag, ta bara all viktig
information som man inte kommer åt vid avbrott, journaldata exempelvis. Det har vållat oss problem några gånger vid planerade avbrott trots att man vet att informationen är tillgänglig igen efter ett par timmar.
Moderna telefonisystem är sårbara, i synnerhet som många organisationer liksom Vallentuna kommun köper telefonitjänster från en leverantör.
– Vi har en telefon för allt, mobiltelefon och kontorstelefon, och upphör leverantörens nät att fungera är vi väldigt utsatta. Därför har vi installerat telefonlinjer från en annan leverantör i vissa lokaler som en säkerhet. Och jag har två olika abonnemang.
Kritik efteråt
Som så många andra understryker Staffan Gröndahl vikten av information och kommunikation.
– Att informationsfrågor är centrala är nästan det enda som är gemensamt för alla typer av kriser. Och hur mycket man än jobbar med det och hur noga man än tänker efter så kommer man att få kritik efteråt. Vi utser en talesperson utifrån aktuell funktion, men man ska ha klart för sig att media inte nöjer sig med att gå på presskonferens utan vill hitta sin egen vinkel och gärna prata med den som står ”på platsen”. Men vi försöker i alla krissammanhang att se media som en bra informationskanal.
Vallentuna kommun har ett nära samarbete med frivilligorganisationer knutna till kommunens FRG-grupp. Den frivilliga resursgruppen kallas in av kommunledningen när de ordinarie resurserna behöver förstärkas i utsatta lägen.
– Gruppen har varit till stor hjälp. Senast vid en större brand i centrum då vi var tvungna att utrymma fastigheter, och när människor var tvungna att lämna sina hem i ett villaområde som var utsatt för bombhot.
Gå till del två.
Text: Ingela Ström
Foto: Annika af Klercker

