
Storstadsfokus i EU
Europas storstadsregioner blir allt viktigare för visionen om EU som världens konkurrenskraftigaste ekonomi. Medlemsländernas ekonomiska tillväxt och sociala
sammanhållning har en viktig roll för unionens utveckling. Nyckeln är hållbar regional tillväxt.
Idag är alla överens om betydelsen av expansiva storstäder. De goda effekterna spiller gärna över till andra delar av landet. Mår Stockholm bra är chansen stor att även Norrbotten gör det. Regional tillväxt ger alltså avkastning över hela landet, även om förutsättningarna varierar.
Sverige har lyfts fram som ett lysande exempel när det gäller regional utveckling. Ett tydligt exempel på detta är vår levnadsstandard som sett ganska lika ut i landet, trots att de regionala förutsättningarna skiljer sig åt. Bakgrunden till detta har varit en tydlig samverkan mellan kommuner, myndigheter och näringsliv. Utveckligen de senaste åren visar dock att skillnaderna mellan Sveriges regioner ökar och för övriga EU-länder är utvecklingen densamma.
”En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013”. Så heter den strategiska referensramen för hur Sverige ska utveckla den regionala tillväxten. Strategin som beslutats av regeringen tar avstamp i EU:s tillväxtstrategi, den så kallade Lissabonstrategin.
I den slår man fast att ”EU ska vara den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen 2010, byggd på social trygghet och hållbar utveckling”. Konkret handlar Lissabonstrategin om att öka sysselsättningen, hålla nere inflationen, minska de sociala klyftorna och om en hållbar utveckling. För att uppnå målen beslutade EU för tre år sedan att varje land måste ta ett större ansvar för att genomföra de förändringar som krävs.
EU:s främsta verktyg för att stimulera ut-veckling är de två strukturfonderna: Europeiska regionala strukturfonden och Europeiska socialfonden.
I Sverige finns åtta regionala strukturfondsprogram, samt ett nationellt socialfondsprogram med en regional plan för varje region. I varje programområde finns ett partnerskap som ska prioritera vilka satsningar som får stöd ur fonderna.
Miljoner från EU
Stockholms län har tilldelats 180 miljoner kronor per år i 7 års tid från EU:s strukturfonder. Eftersom Sverige redan i dag uppfyller många av Lissabonstrategins mål, har regeringen prioriterat att satsa på: innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande samarbete.
För Stockholmsregionen innebär det 338 miljoner kronor från regionala strukturfonden och cirka 1,3 miljarder från socialfondsprogrammet.
Fler jobb och företag
Målet är bland annat 1 300 nya arbetstillfällen och 300 nya företag. Strukturfondspartnerskapet är ett partnerskap inom Stockholms län som arbetar på att få till stånd stora strategiska satsningar som ligger i linje med regionens utvecklingsbehov. Satsningar som ger det där lilla extra.
– Dessa medel ska göra skillnad och vi ska kunna påvisa resultat av de satsningar som görs. Strukturfondspartnerskapet ska genom kloka beslut om pengar ur Regionalfonden respektive Socialfonden, bidra till utvecklingen och tillväxten i Stockholmsregionen.Vi vill bidra till fler arbeten och att fler är rätt utbildade för att möta förändringar i arbetslivet, säger Erik Langby, ordförande i Stockholm läns strukturfondspartnerskap.
Susanna Rockström, programchef på Tillväxtverket, menar att partnerskapet signalerar att man vill göra stora strategiska satsningar, inte ”dutta” i en massa småprojekt. Små och medelstora företag är i fokus.
Leverera tillväxt
– Man kan se strukturfondsprogrammet som en slags FoU (Forskning och Utveckling) för offentlig sektor när det gäller samarbetet med små och medelstora företag och kluster. Men i slutändan handlar det om att skapa hållbara och innovativa strukturer, säger Susanna Rockström.
– Ta till exempel IT-klustret i Kista, Sveriges kanske enda riktiga företagskluster. I 10–15 års tid har det drivits med stöd från Stockholm Business Region. Men de har inte haft resurser att samla vd:arna i de mindre bolagen för att diskutera hur man ska jobba strategiskt tillsammans för att växa. Nu får de tio miljoner kronor fördelat över tre år. Det kommer att ge resultat, säger Susanna Rockström och kallar det för en uppväxling av befintliga strukturer.
Men behövs verkligen de här pengarna för att åstadkomma detta?
– Ja! De ska leverera tillväxt. Strukturfondsprogrammet är en kanal för vad den nationella politiken vill med Stockholmsregionen, säger Susanna Rockström. l
Text: Kristofer Sandberg
Foto: Ulf Lodin och Europeiska Kommissionen


