Hammarby sjöstad. Här planerades för pensionärer utan barn och bil. Men det var främst barnfamiljer som flyttade in.

1930-talets funktionalism. Små, relativt billiga lägenheter i äldre hus är populära både bland ungdomar och äldre.

New York. När kommersiella lokaler byggs om kan det bli annorlunda och attraktiva bostäder.

– Vad som kommer att känneteckna framtidens boende i regionen är omöjligt att sia om. Att det behövs alla typer av bostäder står dock klart, för ingenstans i landet är befolkningen så blandad och önskemålen därmed så olika, säger Pelle Björklund.

På Svenska Bostäder, som ägs av Stockholms stad och är Sveriges största bostadsbolag med sina 38 000 lägenheter och 5 000 lokaler, planeras tusentals nya hyreslägenheter inom de närmaste åren.

– Den stora förändringen i boendets innehåll kom på 30-talet då funktionalismens idéer slog igenom och toalett och bad flyttade in. Men sedan har det egentligen inte hänt så mycket förutom att bostadsytan har ökat och att planlösningarna blivit öppnare.

Den stora skillnaden är vårt sätt att bygga i dag för att klara handikappnormerna. De gamla badrummen och hallarna var för trånga – och hissar saknades ofta.

Pelle Björklund påpekar att det går mode i bostadsbyggande såväl som i allt annat.

– Även om det är flera arkitekter som ritat husen i ett område så ser de ändå nästan likadana ut – det är öppna planlösningar och stora fönster. Hemmets främsta funktion tycks vara en plats för ett stort umgänge; en plats att visa upp.

Han tror att man måste komma tillbaks till det som fungerar bäst för vardagslivet, och framför allt hitta parallella utvecklingslinjer. Det är viktigt att minska kostnaderna i bostadsproduktionen och det tror han att man kan göra utan att pruta på standarden.

Det handlar snarare om en annan standard, säger han och tar New York som exempel.

– Där bygger man om gamla industrilokaler till bostäder och behåller råa tegelytor och industrihissar. Jag tror inte att man upplever det som sämre standard utan som något annorlunda och attraktivt. Vi måste försöka hitta lösningar som minskar kostnaderna, och inte ta för givet att alla ens vill ha den eleganta finish vi har i dag.

Svårt att förutse
Pelle Björklund understryker att det är vanskligt att försöka förutse vad olika grupper väljer för boende.

– Ta Hammarby sjöstad exempelvis – den nya stadsdelen som var tänkt för pensionärer som ville lämna sina villor och som varken hade barn eller bil. Men vilka flyttade in? Jo, barnfamiljer. Jag tror mer på ett varierat utbud än att försöka pricka in vad en viss grupp kan tänkas vilja ha. Det stämmer sällan med verkligheten, för människor är så olika.

Människor är olika också i segregerade områden, vilket kan vara svårt att tro om man bara har tillgång till massmedias onyanserade bild, understryker han.

– Det allra viktigaste är att människor får jobb för att kunna bryta sitt utanförskap, men också att vi tar vara på de resurser som finns hos de boende. Just nu arbetar vi mycket med Järvafältet och det så kallade Järvalyftet. Vi har just börjat ett stort dialog-arbete i området. I Husby nådde vi exempelvis 1 500 personer den första veckan och vi fick in 5 000 synpunkter på vad vi behöver göra tillsammans. I Akalla där vi just startat dialogen kom 500 personer första dagen och 300 den andra.

Varierat boende
Pelle Björklund är övertygad om att Järva-  fältet kommer att vara ett helt annat område i framtiden än det är i dag. Men det gäller att fånga upp de goda krafterna och arbeta långsiktigt. Och erbjuda ett varierat boende.

– Bostadskön till radhusen i Kista är i dag en av de längsta inom hela Svenska Bostäder.

Text: Ingela Ström
Foto: Ulf Lodin