­– Stockholm är en bra stad att vara småbarnsförälder i. Utbud och service är toppen, kommunikationerna likaså, säger Eva Wis-trand.

Hon rör ut två skedar pulverkaffe i en kopp hett vatten. Ställer fram en kanna apelsinsaft och serverar hembakta kanelbullar från ett keramikfat. Fyraåriga Caroline har just lämnats på förskolan runt hörnet, Filip är nyammad och Eva njuter av dagens lugna stund.

– Att vara mammaledig och samtidigt ha barn på dagis innebar en stor omställning. Med Caroline kunde jag ta dagen som den kom. Nu har jag alltid en tid att passa, säger Eva.

”Jag anses ung”
Eva var 21 när hon födde Filips storasyster Caroline. Hon hade träffat sin Martin i maj 2004 på Viking Lines båt Cinderella, där de jobbade som kallskänka respektive kock. Tre månader senare var hon gravid.

– Jag har alltid vetat att jag skulle få barn tidigt. Under uppväxten gick jag jämt omkring och drog någon grannes barnvagn. Jag märker ju tydligt att jag anses ung inom mödravården, men i vår bekantskapskrets har alla utom en valt barn före karriär i tidig ålder, säger Eva.

Barnafödandet har historiskt sett varit lågt i kristider, på 1920-, 30- och 90-talen. Under 90-talets depression minskade fruktsamheten, svenska kvinnor väntade med att föda tills de hade utbildning och ekonomisk trygghet.

– Under pågående internationella depression förväntas effekten bli mindre. Uppskjutet barnafödande är inbyggt i den grundläggande karriären, det är redan väl etablerat att man ska ha minst gymnasiestudier, säger Ulla Moberg, statistiker på Regionplane-kontoret.

Ställer krav
Antalet födda i Stockholmsregionen ökade 2008 med 500 och uppgick till nästan 28 000. I Skåne låg siffran på 15 000.

Att Stockholms län svarar för en så stor andel, beror delvis på att antalet kvinnor i fertil ålder ökar snabbare här än i övriga riket. Därtill har vissa invandrargrupper hög fruktsamhet och föder barn kort efter invandringen. 2008 föddes 26 procent av barnen av utrikes födda mödrar.

Eva har skolat om sig till barnskötare sedan Caroline föddes. Och väl orienterad i förskolans värld, vet hon att ställa krav.

– I stort fungerar barnomsorgen i Stockholm bra. Under Carolines förskoletid har jag uttryckt mitt missnöje över orimliga väntetider på förskoleplats, glesa blöjbyten och alltför många vikarier, säger Eva.

Familjen har hunnit bo både i Fruängen och på Vendelsömalm, men föredrar Nacka för närheten till grönområden och bra kommunikationer. Om några veckor går flyttlasset igen. Denna gång till en större hyreslägenhet i samma område. Helst skulle Eva bo i hus, men prioriterar lång föräldraledighet med Filip framför dyrt boende. I augusti lämnar Martin grytorna för en föräldraledighet som löper till februari 2011.

Eva träffar sin mammagrupp minst en gång i veckan för promenader och fika.

– Gallerior är enda stället dit man är välkommen med barnvagnar, vilket är trist. Annars är Stockholm en bra stad att vara småbarnsförälder i. Blir barnen sjuka finns det alltid akuttider hos läkare, säger Eva.

Förstagångsföderskans genomsnittliga ålder kommer sannolikt att ligga kvar kring 30 i Stockholms län och runt 29 i övriga Sverige.Barnafödandet spås vara fortsatt högt i regionen, 28 000–29 000 födslar varje år de närmaste tio åren. Sedan bör det mattas av om inga nya flyktingströmmar kommer. Men Eva och Martin kommer inte att bidra.

– Nej, nu får det räcka. Vi har fått en av varje, det är perfekt.

Text och foto: Sara Trus