Spår i tiden

En samhällsplanerares uppgift är att blicka framåt och dra slutsatser. För det krävs verktyg som ger fler än en bild av framtiden. Regionplanekontorets Jan-Ove
Östbrink om att mäta befolkningsutveckling.

”Samarbetet över länsgränserna är nödvändigt och stimulerande.” Jan-Ove Östbrink, avdelningschef, Regionplanekontoret.

Nämnden ska tillgodose Stockholms läns landstings behov av statistikinformation, inventeringar, utredningar och prognoser om sociala, ekonomiska och fysiska förhållanden i regionen. De ska också svara för samordningen med andra aktörer, såsom länets kommuner.

Regional utvecklingsplanering:
I den regionala utvecklingsplaneringen används olika arbetsmetoder och modellverktyg. För långsiktiga antaganden (grundantaganden) om befolkningsutveckling och ekonomisk utveckling tas scenarier fram, som tar sin utgångspunkt i nationella bedömningar.
För bedömningar av befolkningsutvecklingen de närmaste åren görs prognoser baserat på regionala och lokala bedömningar av födelse- och dödstal, in- och utflyttning och bostadsbyggande.
För att få tillgång till mer kvalitativa data görs enkätundersökningar. Dessutom görs analyser med stöd av särskilt utvecklade modellverktyg för till exempel markanvändning och trafik.

Områdesdata för Stockholms län:
Regionplanekontorets områdesdatabas innehåller statistik på små geografiska områden.  Databasen är i första hand till för tjänstemän inom landstinget och kommunerna.
Den mest efterfrågade statistiken handlar om arbetsmarknad, befolkning, bostäder, inkomster, social omsorg och utbildning.

I somras passerades tvåmiljonersgränsen för länet. Med denna ökningstakt kommer befolkningen att växa med ett Göteborg fram till 2030. För Jan-Ove Östbrink, avdelningschef vid Regionplanekontoret, har dessa nuvarande och kommande länsinvånare varit ständiga följeslagare i arbetet med den nya regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010.

– Fakta och kunskap om vår befolkning är en central planeringsförutsättning, menar Jan-Ove. Samtidigt blev hela samhällsplaneringen ifrågasatt efter prognoshysterin på 60-70-talen. Nuförtiden har vi mer mångsidiga planeringsverktyg, och prognoser och scenarier ger en bild av utvecklingen, inte den enda bilden.

Samarbete
Formellt omfattar regionplaneringen i Stockholms län fortfarande bara området innanför länsgränsen. Men det område som i dag uppfattas som Stockolmsregionen är mycket större. Stockholm samt stora delar av Uppsala län och Sörmland är en sammanväxt arbets- och bostadsmarknadsregion – Sveriges största.

– Samarbetet över länsgränserna är nödvändigt och stimulerande. Det ställer samtidigt krav på kvalificerat underlag och diskussioner för att alla parter ska känna att vi har fakta som speglar våra skilda förutsättningar.

Samsyn
Den demografiska utvecklingen och de ekonomiska framtidsutsikterna skiljer sig till exempel rejält åt inom storregionen. Statistik och prognoser ger oss jämförelsesiffror och antaganden om utvecklingen, som i sig inte leder till någon samsyn. Vi behöver också ta fram gemensamma analyser och bli överens om vilken utveckling vi vill åstadkomma och hur vi kan nå dit, förklarar Jan-Ove.

Rufs
I RUFS 2010 anger plankartan områden för bland annat arbetsplatser, bostäder och rekreation fram till 2030 i Stockholms län. Det finns även en målbild för de sju länen i östra Mellansverige som visar hur en flerkärnig storregion kan växa fram, hur samspelet mellan städer kan se ut och hur transportsystemet bör utvecklas. I det regionala utvecklingsarbetet är befolkningen att räkna med på många sätt.

– Vår uppgift är att blicka in i framtiden inom en rad områden, dra slutsatser av det vi ser och förmedla detta vidare till kommuner och samarbetspartner. Men det är först när vi kan sätta siffror på trender och göra jäm-förelser över tid som det blir konkret.

Utmaning
Det är lätt att känna glädje över den befolkningsökning vi har i regionen. Samtidigt är det en utmaning att planera för en väsentligt större befolkning som ställer krav på ökad kapacitet och kvalitet vad gäller utbildning, bostäder och tranportsystem, tillgång till rekreationsområden och inte minst sysselsättning och en attraktiv social miljö.

– Statistik och framtidsbedömningar är därför viktiga verktyg för att ge regionens beslutsfattare rätt underlag för beslut, avslutar Jan-Ove.

Text: Pia Eliasson
Foto: Ulf Lodin